Guide till att tolka resultat

För att underlätta tolkningen av analysresultaten finns jämförelsevärden för näringsämnen, tungmetaller och oljeföroreningar. Vi utför analyser av odlingsjord för privatpersoner, men vi tolkar inte resultat eller ger rådgiving på eventuella åtgärder baserade på analysresultaten. 

Näringsämnen

Det finns inga etablerade gränsvärden för näringsämnen och det är viktigt att poängtera att vissa växter trivs bättre inom låga intervall och andra inom höga intervall. Resultatet bör därför utväderas i relation till dessa omständigheter. 

¹Värdena anges som ungefärliga intervall (< mindre än, > mer än) och baseras på Gödslingsråd (Yara, 2018) och ska inte tolkas som exakta.

Kalcium (Ca)

• Låg: Risk för störd tillväxt i nya blad eller frukter (till exempel tipburn och blossom end rot, ofta ihop med ojämn vattning).
• Hög: Ofta kopplat till högre pH → risk för brist på järn, mangan och zink i kalkrika jordar. Kål och sallad är relativt kalciumkänsliga vid snabb tillväxt.

Magnesium (Mg)

• Låg: Interveinal kloros (ljusa partier mellan bladnerverna) på äldre blad samt sämre tillväxt.
• Hög: Kan konkurrera med kalcium och kalium, vilket kan leda till näringsobalanser (viktigt att se till helheten). Exempel: Många bladgrödor är känsliga för magnesiumbrist om kaliumhalten är hög.

Fosfor (P)

• Låg: Svagt rotsystem och långsam etablering, ibland med mörkgrön eller purpurfärgad ton.
• Hög: Ofta onödigt för många grödor och ökar risken för övergödning i vatten. Kan även i vissa fall störa upptaget av mikronäringsämnen. Fosfor är särskilt viktig vid sådd och plantering samt i kalla jordar där fosfor blir mindre rörlig.

Kalium (K)

• Låg: Svag tillväxt, sämre kvalitet och ökad känslighet för stress.
• Hög: Risk att upptaget av magnesium och kalcium hämmas, vilket kan ge indirekta bristsymtom. Potatis, tomat och fruktbärande grödor har ofta ett högt kaliumbehov.

Kväve (Nitrit NO₂ & Nitrat NO₃)

• Låg: Svag tillväxt och ljusgrön eller gul färg, som oftast först syns på äldre blad.
• Hög: Frodig men mjuk tillväxt, ökad mottaglighet för skadegörare och sjukdomar samt sämre lagringskvalitet. Hög risk för utlakning. Kål, sallad och purjolök med stort bladverk har ofta behov av relativt hög kvävetillgång. Många örter, som timjan och salvia, trivs bättre med måttlig till låg kvävenivå.

pH

• Låg: Sämre tillgänglighet av kalcium, magnesium och fosfor. Ökad risk för problem med aluminium och mangan samt sämre rotutveckling hos känsliga arter.
• Hög: Risk för brist på mikronäringsämnen såsom järn, mangan och zink, samt i vissa fall fosforfixering. Blåbär och rododendron trivs i sur jord med ett pH-värde runt 4,5 till 5,5. De flesta grönsaker trivs bäst i svagt sur till neutral jord.

Konduktivitet / Ledningstal

• Låg: Normalt, men kan indikera låg näringsnivå om även halterna av kväve, fosfor och kalium är låga.
• Hög: Kan ge sämre groning, svårare vattenupptag, tillväxthämning och bladbränna. Bönor och jordgubbar är känsliga för salter, medan rödbeta är mer tolerant.

Mullhalt

• Låg: Större risk för torka, näringsläckage och ojämn tillväxt.
• Hög: Jämnare tillgång till fukt och näring samt bättre jordstruktur, men kan ge kallare jord på våren och kräver ofta en aktiv strategi för kvävetillförsel. Grönsaksodling gynnas ofta av medelhög till hög mullhalt. Lavendel och många medelhavsväxter trivs bättre i jord med lägre mullhalt och god dränering.

Metaller, olja och PAH

Riktvärdena nedan baseras på Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark¹. Känslig markanvändning (KM) avser en kvalitet på marken som inte begränsar markanvändningen och kan innefatta odlingsmark.

¹ Naturvårdsverket: Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning (PDF). För att säkerställa aktuella gränsvärden, vänligen besök Naturvårdsverkets hemsida.

Tre enkla steg :